Här kommer jag och min man att befinna oss i morgon. Stockaryds Julmarknad som börjar 12.00 och slutar 16.00 Klicka här för att komma in på Stockaryds Stationscafés facebook. I dag har jag trott hela dan att det är tredje advent...  Hur tokigt kan det bli när man inte har huvudet med sig... 

Nu har vi fått ihop så här mycket grejer som vi skall försöka bli av med på Stockaryds Julmarknad. Det tog en himla tid att prismärka allt.  Dessutom har jag nåldynekopparna och julpostklänningarna. Jag får se senare om jag orkar sy några fler julpostklänningar för jag är så stressad nu så jag har gjort mig illa på både benen och händerna. När vi var i källaren så ramlade två kartonger över mig och sen ryckte jag i en låda på golvet och jag tappade greppen och gjorde mig illa och det är typiskt mig. Nästan alla skador jag har i kroppen har jag fått på grund av min personlighet....  Högvarv är bara förnamnet. Tack och lov så lugnade jag ner mig betydligt efter min utbrändhet men ibland kommer högvarvarn fram igen och det känns inte bra för numera mår jag illa av stress men förr blev jag hög och mådde bra av stress och full fart framåt... 

Här har jag filmat min man när han visar hur man kan vika ihop en plastkasse så den blir liten och lätt att ta med sig i en väska eller i fickan. Jag har nu vikit rätt många som jag skall ha med mig till Julmarknaden i Stockaryd i morgon.   Nu har jag i alla fall klippt till ytterligare 3 julpostklänningar och syr nu på snedslåbanden men det blir många pausar. Tack och lov så är jag lite bättre i nacken i dag och koncentrationen blir då bättre. 

Det är inte skottat utanför vår port heller men än så länge så kommer man fram och in...  Det fortsätter att snöa nu för fullt så det känns nästan som julafton i dag. Just nu snöar det för fullt och det känns nästan som om man skulle vilja ha julafton i dag.     

Elvis Presley & Leann Rimes med "Here Comes Santa Claus". Klicka här för att komma in på Elvis Presleys hemsida. Klicka här för att komma in på Leann Rimes hemsida. Hopklipp med Elvis och nu levande artister.   

Här kommer låten "Always look at Bright side of life" med Art Garfunkel och en härlig manskör. Låten är från filmen "As good as it gets" där  Jack Nicholson spelar huvudrollen. Filmen gick på tv i går och det är en höjdarfilm som jag sett några gånger.

Klicka här för att se trailern till filmen

Klicka här för att komma in på Art Garfunkels hemsida. Han var förut ena halvan av Simon & Garfunkel. Han föddes 1941 i Forest Hills, Queens, New York, och är en amerikansk sångare och skådespelare. Han var aktiv i duon Simon and Garfunkel tillsammans med Paul Simon 1964-1970, 1981-1983, 1991 och 2003-2004. De båda samarbetade redan 1957 under namnet Tom & Jerry, bland annat på singeln Hey, Shoolgirl. Han är efter 1970 i huvudsak soloartist. 

Vi fått så mycket snö här nu och det är nollgradigt. I natt har det tydligen stormat för fönstren är alldeles blöta. Det var ett helsike att ta sig ner till samhället för det finns inga trottoarer att gå på för nån snöskottning syns inte till annat än på vägarna. Det enda man kan gör för att ta sig fram är att gå ute på gatan och det är ingen höjdare.  

God morgon! Pisan här, jag gästbloggar   Och jag har valt temat jul. Tänkte berätta lite om hur julen firades förr och hur det blev som det blev:

Årets viktigaste högtid för våra förfäder var julen eller Yule som den förr kallades, den lever ju kvar än idag men har genomgått en hel del förändringar på grund av olika religioner, seder och bruk.vinterhögtid som våra europeiska förfäder firade långt innan kristendomen. Eftersom våra förfäder hade sådan kontakt med naturen runt om kring dem, och eftersom de förlitade sig så mycket på årstidernas skiftningar och på vädret, var det viktigt att beräkna årstiderna. Yule är ett annat namn för Vintersolståndet. Den förkristna julen var inte förlagd till någon speciell dag, utan firades under en längre tidsperiod. Redan på 800-talet förekom uttrycket "dricka jul", man frossade då inte i mat som vi gör idag utan det var ölet som var det väsentliga vid detta firande.

Vikingarnas jul firades med ceremoniellt drickande som hörde ihop med religionen sedan flera tusen år tillbaka i tiden. Oden, Tor, Frej och Freja ärades genom olika skålar, seden överlevde även när kristendomen tog över, men skålarna utbringades då istället till Kristus och Sankta Maria. Julgrisen hade även på denna tiden en självklar plats i julfirandet, men huvudrollen hade julölet. 

Våra förfäder högtidlighöll Yule, denna årets mörkaste dag, till Solgudens födelse. Eftersom de firade den som Solgudens födelse, blev det enklare för kristna präster att övertyga dem att acceptera detta som en högtid för födelsen för den ”nye guden” Jesus. Många bibellärda män har fastslagit att skrifternas vittnesberättelser inte visar på en vinterfödelse för Jesus, utan snarare under en varmare dag på året. Jesus födelsedag blev ej heller officiellt tillkännagiven förrän år 273 e.kr

Det första steget mot julen som vi känner den idag togs år 358 i Rom, då flyttade man helt sonika Jesu födelsedag till den 25 december, innan romarna anammande Kristendomen firade man den 6 januari. Det var den dagen man i Rom firade "den oövervinneliga solens fest" och när man nu antagit de kristna sederna så ville man ju inte stöta sig med folket eller kyrkan och då passade det bra att slå samman solens fest och Jesu födelsedag.

När Kristendomen kom till landet innebar det ingen direkt ändring på dom gamla jultraditionerna, men det infördes några veckors fasta som inleddes vid lucia och inte bröts förrän på juldagen då man firade den glada Kristi födelses fest. Under fastan åts ärtor, kål, gröt och fisk, lite beroende på var man bodde i landet, i Västsverige åt man lutfisk. Vid övergången mellan fasta och fest doppade man torrt bröd i grytan man kokat fläsk, korv, sylta. grishuvud och grisfötter till den kommande festen, ett doppande som vi känner igen från dagens julbord.

Efter reformationen 1527 så slog man ihop fastan och festmaten till ett enda mål som man åt på julafton. Dopp i grytan som uttryck kom till på 1700-talet som ett minne från den tid då man julfastade, risgrynsgröt började man äta under 1800-talet, förr hade den varit för dyr.

Julens seder och bruk har man hållit hårt på i landet och trots kristnandet så har vi inte antagit det internationella namnet för julen, Christmas eller Kristusmässan, utan behållit det urgamla namnet jul.

Förutom födelsens tema har vi också dödens, symboliserad av julgranen. De gamla druiderna dyrkade träden, symbolerna för Gudarna, och sjöng ofta sånger eller skanderade till dem och hällde dryckesoffer liksom andra offer till dem. Seden ”Wassail” (en rundskål med orden ”Var hälsad”) är ett arv från druidernas skålande till träden. Ordens innebörd är ”Önska god hälsa till” och var en gång i tiden associerad med många olika högtider, alltså inte bara denna. Julgranen är också hälsad enligt denna tradition, med olika dekorationer såsom misteln, järnek, murgröna, röda bär och ljusa band. Granen får även skålar hällda över sig, och man sjunger åt den, särskilt när den brinner. Julgranen symboliserar den offrande Guden, eftersom druiderna trodde att bara ett offer av ett stort träd kunde få Solen att återvända. I Rom skulle julgranen brinna under de 12 dagarna för Saturnalia, ett verkligen mäktigt träd! Delar av julgranen behölls sedan för att skydda hemmet och familjen inför det kommande året, och också för att tända nästa års gran. Detta är de sista kulturella lämningarna av den eviga elden som en gång i tiden ärade många Gudar och Gudinnor.

Järnek och murgröna sågs som de manliga respektive kvinnliga principerna och troddes bringa lycka och fertilitet till män och kvinnor. Järnek, bär, tallkottar och ekollon användes alla att symbolisera den manliga sidan av denna årstid, medan kransen representerade den kvinnliga sidan. I den fullständiga cirkeln symboliserade kransen livscykeln och den heliga Gudinnans cykel, och dekorerades vanligtvis med järnek, bär, band etc. från Guden. Således kombinerades båda sidorna i en dekoration. Självfallet är misteln den växt som kommit att associeras mest med Yule. Eftersom den är en parasit växer den endast högt i trädet, där fröna landar efter att ha burits av vinden. Druiderna trodde därför att växten hade framkallats av Gudarna, troligtvis med hjälp av blixten, eller placerats där av Solen. Man trodde att den hade helande krafter, bringade lycka och hade andra magiska och mystiska attribut; och därför kallade man den för ”den Gyllene grenen”. I skandinaviska länder slöt fiender fred under de grenar som hade mistlar, och ett sådant avtal kunde aldrig brytas. På så vis uppstod seden med kyssen under misteln, en annan form av förening. Även Tomten är en europeisk tradition. Många olika europeiska folkslag har haft sina egna traditionella karaktärer som kommit på besök med gåvor och godsaker under Midvintersolståndet. Han förkroppsligar Saturnus (den romerska Guden för jordbruk), Kronos (grekisk Gud som kännetecknas som Fader Tid), Kung Holly (kelternas Gud för det döende året), Fader Is/Frost (rysk vintergud), Tor (den nordiska åskguden), Odin/Wotan (den skandinaviske/teutoniske Allfadern som rider i himlen på Sleipner), Frej (nordisk fruktbarhetsgud) och som Tomte (en nordisk karaktär som känns igen vid att han delar ut gåvor till barn vid denna tid på året). Jultomtens renar kan också ses som Herne, den hornbeklädde keltiske Guden."

Och nu önskar jag er allihop en riktigt härlig lördag och en god YULE!!

Klicka här för att komma in på min blogg