Klicka här för att komma in på Ola Magnells hemsida. Ola är ute och spelar igen. Klicka här för att läsa

Ola Magnell, född 20 januari1946 på Skälby gård i Kalmar, Kalmar län, är en svensk sångare, låtskrivare och gitarrist.

Magnell brukar räknas till proggrörelsen även om han inte tillhörde denna rörelses mest politiska gren. Han tillhörde också ett kommersiellt skivbolag, Metronome, för vilket han kritiserades av proggrörelsen.

Magnells sångtexter var heller inte tillräckligt "plakatpolitiska" som förväntades av musikrörelsens företrädare. Ordkonstnären Magnell drogs mer åt det existentiella och melankoliska hållet, men den vassa politiska kritiken var ändå närvarande. Några av hans kändare låtar är Påtalåten (1972), Kliff (1975) och Tomma tunnor (1981). 

Vi skall gå på en utställning nån dag framöver på Jönköpings Läns Museum som heter "Proggens affischer". Klicka här för att gå in och kolla. Utställningen håller på tills 22/8 2010.

Jag hörde Anna Bergendahl sjunga denna låt hos "Lotta på Liseberg" i kväll och den var så bra och även hon. Gillar inte programmet men eftersom hon och Jill Johnson skulle vara med så kollade jag. Gillar inte själv all denna allsång utan vill ha ren underhållning men förstår att det blir mäktigt när man är på plats. Hörde att Lotta tapppade rösten men missade slutet där Jill fick ta över.

Klicka här för att komma in på Anna Bergendahls hemsida

Sleep well my friends...  

Jag såg dramat Crazy Heart från 2009 för nån vecka sen och skrev ett inlägg som jag sparade på utkast sen när jag fortsatte att skriva så glömde jag spara så allt försvann och då gick luften ur mig så jag gör ett nytt försök nu men inte så utförligt. Filmen bygger på en roman av Thomas Cobb. För regin står Scott Cooper. Filmen tilldelades två Oscars 2010 en för bästa huvudroll gick till Jeff Bridges. 

Det är sagan om countrysångaren Bad Blake och hans trötta liv vid pass 57, kuskandes längs vägarna, giggandes på oansenliga syltor (eller bowlinghallar) och klunkandes alldeles för mycket whisky. Utöver sig själv försummar Bad även en avsevärd musikertalang. Han spelar nätt och jämt vad han ska och har inte gittat skriva något nytt på åratal.

Upp dyker Jean Craddock, journalist och frånskild mamma till 4-årig gosse och under en intervju faller hon för oldtimerns charm, trots att det är ostädat och trots att Bad kallas just så. Och så går det som det går, i countrysångerna i alla fall…

Jag tycker att filmen var klart sevärd och man fick sig lite god coutrymusik till livs också. Jeff Bridges fick bära det tyngsta lasset i filmen och det gjorde han med den äran men det blev lite mycket överspel, man blev så irriterad på hans pladdrande som blev lite för mycket. Han var lite som ett tjurigt barn i rollen. Ändå beskrev den ett tragiskt öde och ensamheten som följer med drickandet som gått fullständigt överstyr. Filmen är ju i alla fall inte så förutsägbar utan man blir lite överraskad av vändningen på slutet på en i mitt tycke hopplöst fall...     Eftersom det var ett tag sen jag såg den så kommer jag inte riktigt ihåg allt så detta blir lite futtigt men se den gärna.

Jag ger den 3 starka megafonkvinnor av 5 möjliga

Jag tittade på en repris i går av programmet "Hemma hos" och den här gången var det hos Kalle Moraeus. Dom sjöng denna sång som jag tycker är rätt fin och svår att få ur skallen för den sätter sig...  vare sig man vill eller inte

Klicka här för att komma in på Kalle Moraeus hemsida

Klicka här för att komma in på en sida med dräktsömnad

      Klicka här för att komma in på Rachel Weisz fansite                  

Jag hyrde några filmer i går bl.a detta drama från 2009 som heter "Agora". En film av Alejandro Amenabar. I rollerna ser vi Rachel Wiesz, Ashraf Barhom, Oscar Isaac, Homayoun Ershadi, Max Mighella mfl.

HANDLINGEN

Agora utspelas i 300-talets Alexandria, där filosofen Hypatia undervisar på stadens berömda bibliotek. Hypatia brinner för vetenskapen och är på väg att avslöja mysteriet kring solsystemet, århundradet före Copernicus och Galileo. Men hennes arbete hotas av kristendomens framväxande konflikter mellan kristna och hedningar. Efter att kejsaren konverterat får den kristna minoriteten i Alexandria större makt och startar våldsamma upplopp på gatorna och inbördeskrig utbryter. Mitt i detta kaos slits Hypatia mellan två män som åtrår henne: hennes slav Davus och den ädle eleven Orestes.

Jag är inte så historisk bevandrad men kunde ändå ta till mig filmen. Den var välgjord och påkostad och skådespeleriet var bra. Man fick se många råa välgjorda scener från smikörernas sida. Världen var egentligen inte grymmare då än den är nu. Det var inte mycket romantik i filmen utan mest konflikter som det står i handlingen ovan. Jag kunde ändå inte sluta se filmen för den höll mig kvar i sitt grepp. Det kändes som inte kvinnor fanns för den enda man fick bekanta sig med var huvudpersonen Hypatia men dom valde att skildra detta på det sättet. Vet inte vad jag skall skriva mer utan att den var sevärd.

Jag ger den i alla fall 3 starka stativkameror av 5 möjliga för bra skådespeleri miljöer och mask.

Klicka här för att komma in på Lynn Andersons hemsida. Hon är född 1947 i Grand Forks, North Dakota och är en amerikansk countrysångerska. Rose Garden är hennes mest kända inspelning och den är skriven av Joe South. Hon har fått en Grammy Award för låten 1971

Nu önskar jag er alla en härlig söndag. Besöker era bloggar lite senare för nu kan jag inte sitta här längre för nacken...  

Dom har också ett litet växthus i trädgården där det finns jättefina och ovanliga kaktusar.

Jag har då aldrig sett såna kaktusar som dom har i växthuset och denna är jättefin med sina gula blommor.

En lite rolig med små bollar. det ser nästan ut som dom är inlindade i nät.

En med rosa blommor och alla på bordet är olika sorter.

När jag såg denna så kändes det som den var av tyg.  

Längst bak i trädgården stod denna vackra Volvo P 1800       

Dom hade också två mopeder bredvid Volvon. Detta är en Mustang TT super från 1969

Tack för att vi fick besöka er vackra trädgård och njuta en stund...