Direktlänk till inlägg 18 april 2014
Detta inlägg har några veckor på nacken för jag letade efter en bild som jag ville ha in.
Här kan man tala om dubbel, så kan man känna sig själv ibland. Lite bilder från en dag då vi var ute och åkte för jag hade spader efter att ha varit inne några dagar. Så att åka ut och se sig omkring ger så mycket till kropp och själ.
Min man stannade bilen så jag fick gå ut och fota
På småvägar händer det lite mer än på motorvägar så man vet inte vad som dyker upp, det är dessutom vacker omgivning och som här långsträckt och slingrande och ofta dyker det upp hagar med hästar, kor och andra djur som förgyller åkstunden.
Så här kan man också göra med en nedlagt järnvägsstation istället för att låta den förfalla. Denna fina stationsbyggnad ligger i Aneby och nu huseras den av tre tandläkare. Klicka här för att komma in på Tandläkarstationens hemsida. Runt om i landet så börjar små järnvägsstationer försvinna och det känns vansinnigt för det är ett kulturarv som borde rustas upp så vi får fortsätta njuta av dessa byggnader. Även gamla "Banvaktsstugor" försvinner bort.
En rolig favorit i repris från Little Shop of Horrors Dentist song som sjungs av Steve Martin
Detta är framsidan av Tandläkarstationen och det känns kul att dom inte gjort om utan behållit den gamla trappen. Järnvägsstationen här i Vaggeryd har också behandlats med respekt och där finns en datafirma och lite lägenheter och den är helt intakt vad jag kan se och står där som en pärla från en svunnen tid och har fått överleva.
När jag växte upp så hade vi en banvaktsstuga till sommarstuga, min mamma jobbade på SJ så hon fick hyra den och vi var ofta där på vintern också och åkte skidor och skridskor på Stödesjön. För några år sedan så blev jag jätteledsen när jag fick reda på att den var riven. Efter oss så var det flera som hyrde stugan men vi såg när vi var dit på 90-talet att det inte sköttes om som förut utan hela udden var igenväxt. Där brukar min pappa slå med lie och stigen ner till den lilla långsträckta sandstranden var också nästan igenväxt. Det sjöd av liv när vi var där på somrarna och man stod på en sten i vattnet och vinkade åt tågen som åkte förbi. Ofta kom vänner till mina föräldrar ut och hälsade på och då badades det, spelades badminton, kastades pil och grillades korv eller också åt vi surströmming mm. Då hade man inte tv på landet så jag lyssnade på radioteatern som var mitt stora intresse vad gällde radio. Sen gick jag ofta utefter järnvägen och filosoferade och ibland även efter vägen bort mot en handelsbod där man handlade över disk och det fanns en salig blandning av saker. Då gick man förbi många kohagar och jag brukar stå och kolla och ibland klappa lite på dom för kor har jag gillat så länge jag minns.
Nu när jag rensade inför flytt så hittade jag en bild på vår banvaktsstuga som var vår sommarstuga några år under min uppväxt. Här står jag vid dörren i mitten av 90-talet då jag och Mr T besökte min son i Sundsvall där han bodde då. Vi åkte då ut och jag gick på minnenas allé och det känns konstigt att den inte finns längre utan är riven.
En närbild. Jag hittar inga mer foton just nu av stugan.
Här har jag med mig min barndomsvän Eva nere vid sandstranden och hennes mamma var en av min mammas väninnor. Dom kom ofta ut till vårt sommarställe i Stöde. Kolla in mitt födelsemärke nedanför knät. Det opererade jag bort i Göteborg 1979 och ärret blev värre än märket för dom slarvade och satt dåliga suturer och dom släppte så jag fick gå akut. Det slår mig hur mogen jag ser ut för åldern på denna bild och vad mycket större jag är än min kompis. Det ser ut som en kjol på min baddräkt men det är som lite ballongaktig kjol.
Klicka här för att komma in på nostalgibloggen grandprix63
Så här mysigt hade vi på vår egna badstrand i Österlo tre mil innan stöde från Sundsvallshållet. Det låg nere i en svacka så tågen gick ovanför. Vid vattnet sitter min mamma till vänster, hennes väninna och väninnans man som spelade dragspel. På luftmadrasser Eva L och jag, bredvid ser man Evas lillasyster
Dom små flicorna på första bilden är min syster och hennes kompis. Sen är det Eva och jag i vattnet på luftmadrasser. Det är min mamma som står med sin väninnas man och dom ser ut att spexa lite och pappa är den som fotar
Många år senare på 1990-talet stod min man och jag vid samma strand, man fick en konstig känsla av att vara tillbaka så många år senare och ingen annan än mamma av dom äldre finns kvar. Evas pappa dog för flera år sedan och hennes mamma fick alzeimers och lever nog inte nu. Det känns lite som sience fiction eller "Tillbaka till framtiden" känsla. Det var sig rätt likt men ändå var det så dött och jag blev otroligt rörd och berörd. Vi gick omkring där ett bra tag och hoppade på stenar, satt på stenar och väntade på att få se nåt tåg där ovanför stranden. Nu när jag vet att inte banvaktsstugan finns kvar längre så kan jag aldrig åka dit igen för jag vill ha det sista minnet bevarat intakt.
#Aneby #Cooper #Häst #Tandläkarstationen #Stöde #Eva
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|