Det var verkligen tråkigt att höra att Anna-Lena Löfgren gått ur tiden. Jag såg henne första gången på Folkets Park i Sundsvall där jag växte upp och det var fullsatt. Eftersom hon hade polio så gick hon med en krycka, hon var så liten och söt och sjöng otroligt vackert med en klart klingande och personlig röst.

Andra gången jag träffade henne bodde jag i Gävle och jobbade på en arbetsterapi. Jag var då ihop med en musiker som kände hennes dåvarande man som heter Benny Lööf. Han fixade så vi fick dit både henne och honom till äldreboendet och vår fina stora terapi. Benny Lööf skötte musikanläggningen och spelade olika instrument till Anna-Lenas sång. Eftersom jag hade hand om terapin så kom jag nära dom båda och fick pratat en del. Han jag var ihop med kom också dit och sjöng några låtar tillsammans med Anna-Lena Löfgren. Det var verkligen en upplevesle och dom boende var eld och lågor.

Anna-Lena Löfgren, född 1 maj1944 i Stockholm, död 21 maj2010 var en svensksångerska.

Jag klarar inte av att vänta tills i morgon med att blogga...  Än om det var välbehövligt med en bloggvila. Kommer istället att ha en bloggfri dag när jag känner att det tar stopp. I går satt vi ute och åt gott till ett glas vitt vin...  . Som ni ser så har vi fått ut trädgårdsmöblerna framför huset det var jättevarmt och soligt i går. Vi har fått lite gjort både ute och inne under dessa dagar. Fast jag har saknat er alla och det känns tomt att inte blogga. Ni och bloggen har blivit en naturlig del i mitt liv...  

Här fotar jag vår andra trädgårdsgrupp från ena köksfönstret. Vi fick vicka ner stolarna mot bordet i dag eftersom det har regnat och åskat nåt otroligt. Vi köpte dessa trädgårdsmöbler för två år sedan och dom är helt värdelösa. Direkt blev färgen ful och solblekt. Vi funderar på att spraylacka dom i en blank färg.

Det här är en vanlig bild nere vid vår å vår och sommar. Det dyker upp

båtar hela tiden av varierande slag.

Så här mycket blommor har det kommit upp ur en av våra krukor. Vi satt inte så många i den så det såg lite glest ut men vi vet ju sen förut hur dom breder ut sig.

Jag fick ta bort pelargonen från vårt skoskåp i förstugan till hallen. Den trivdes inte och nu har jag istället satt dit en emaljerad kanna med konstgjorda blommor och det funkar också.

Det är så skönt att blogga igen och det känns som om den tunga kedjan håller på att åka av från min kropp. Än om jag inte är i så bra form så håller livsandarna på att komma tillbaka. Jag har spårat ur vad gäller vikten och måste göra nåt drastiskt för att inte viktuppgången fortsätter. Är så sugen på sött hela tiden så jag håller på att bli galen...    

Ha en fin kväll...  och sköt om er.