Förskrivet tidsinställt inlägg 

Jag har sett en dansk film från 2011 som heter Skyskraber och är ett drama/komedi. För regin står Rune Schott . I rollerna ser vi Lucas Schwarz Thorsteinsson, Marta Holm Peckcke-Koedt, Lucas Schultz, Mårten Suurballe, Rikke Louise Andersson, Lars Brygmann mfl

Handlingen

Mitt ute på den danska landsbygden bor Jon med sina föräldrar. Vid ung ålder har Jon fått skulden för en olycka, som ledde till att pappan blev av med ”sin manlighet”. Jon anses vara onormal och får inte gå i skolan. Hemma sitter den deprimerade pappan och sänder radio. Mamman är en alkoholiserad och misslyckad veterinär. I byn bor även den blinda och sexuellt nyfikna Edith. Hon vill att Jon ska ligga med henne.

Huvudrollsinnehavarna  Lucas Schwarz Thorsteinsson, Marta Holm Peckcke-Koedt som var fantastiska i sina rolltolkningar. Marte Holm spelade syskadad så bra så jag trodde hon var det i verkliga livet också.

Jag tänkte först nej!, detta är inget för mig men jag slutade inte att titta ändå för man man vet inget förrens man kommit in i handlingen och sen kunde jag inte sluta se för skådepelarna var så otroligt bra och alla passade för sina roller. Filmen var lite annorlunda och såna behövs verkligen. Den känns som en sån film som kommer rätt nära "att läsa en bok" som jag själv har svårt för. Filmen är både smårolig, dråplig, dramatisk, ja!, den berörde

Jag ger filmen 3 skyskrapor av 5 möjliga i betyg. Fast jag tycker den är lite mer 3,5 

Golvlampa i skyskrapsmodell

#Skyscraper #Drama #Danskt

Don Partridge med Blue Eyes

Detta inlägg skrev jag för några dagar sen och jag har även ett till som jag sätter in eftersom jag inte kan blogga just nu på grund av att jag fått besvär med ländryggen igen. När jag gick ur bilen efter att vi varit till Värnamo så hände nåt och det blev värre efter ett tag och sen fick jag ta tabletter och inta sängläge. Detta meddelande skriver jag från sängen och kommer nu att göra allt för att få ordning på ryggen igen. Om jag inte kan blogga i helgen så vet ni varför. Tack för att ni tittar in till mig. Ha en skön helg och sköt om er

Min bloggläsare Lena hade denna låt i ett av sina mejl och jag blev då supernostalgisk. Har själv sett honom som gatumusiker i Stockholm, han var otroligt skicklig och omtyckt. Han föddes 1941 i Bournemouth, Dorset och nu såg jag att han dog 2010 i Peacehaven, East Sussex och det känns väldigt konstigt, han blev 69 år gammal. Han var en internationellt känd brittisk folkpopsångare och gatumusikant, som kom etta på Tio i topp 1968 med just denna låt Blue Eyes.

Han turnerade runtom i Europa och låg på flera hitlistor. Han hade även en hit med låten Rosie och valde i början av 1970-talet att hoppa av det glamorösa internationella popstjärnelivet och gå tillbaka till att spela på gatorna. Några år på 1970-talet var Don Patridge bosatt i Stockholm och han var en färgstark gatumusikant som ofta syntes på Sergelgatans stråk.

Klicka här för att se vart jag hittade denna bild på honom och läsa lite mer. Nu fick jag ett deja vu att jag skrivit om honom förut. 

Don Patridge blev senare även känd för en ny lag, "lex Patridge", vilken gav gatumusikerna rätt att spela på gator och torg i Sverige. Tyvärr så har det nu blivit svårt att spela på gator igen och det är glest mellan gatumusiker. Ibland har dom dykt upp i Jönköping men numera har folk så bråttomt så dom går bara förbi, för det mesta står jag själv kvar och lyssnar för det ger så mycket och bryter av mot den grå framrusande vardagen. Jag ha fotat många gatumusiker i min blogg genom åren. Don Partridge spelade på 1970-talet på Pub Briggen i sommarstaden Trosa, där många svenska och utländska artister spelad och han hade fans i alla åldersgrupper.

Han gifte sig i Sverige och fick även barn här. Han var gift 3 gånger och efterlämnade  fyra döttrar och två söner. Pam som var hans partner under 20 år avled 2009                  

Här ser vi ett klipp där han är lite äldre där han spelade på gatan, han blir även intervjuad och man får se gamla klipp. 

#Don #Gatorna #Lex #Ländrygg