Klicka här för att komma in på Sara Dawn Finers hemsida. Hon har kommit ut med en jul cd men den finns inte på Youtube än.

Jag hade tid hos min frissa 11.00 och det tar minst 2 timmar bara att bleka utväxten, tona och slinga. Hade en ny frissa denna gången för Sandra var ledig och denna tjejen var också jätteduktig och trevlig. Hon tyckte att jag hade ett jättebra och tjockt hår. Det tar lite tid att få torrt för stråna är så grova men med uppklippt och urtunnat så blir ändå håret följsamt. Jag är tvungen att dela upp så jag klipper mig 18/12 för min rygg och nacke pallar inte för båda delarna på en gång.

I schamponeringen hade dom massagestolar och jag höll på att somna för det var så skönt. Nu efterråt känner jag mig bättre i ryggen än på länge och måste spara ihop åtminstone till en sån där massagedyna man kan lägga i vilken stol eller fotölj som helst. Klicka här för att se vad en massagedyna från OBH Nordica kostar. Man får kolla runt och se på priserna. 

Så här ser håret ut baktill och man ser att det är mer marmorerat nu i färgen och inte så vitt. Jag har lite mörkt kvar under som hon inte slingade för det kan vara snyggt att det sticker fram. Så här bra kan inte jag plattånga håret. Hon tyckte att jag såg ut att ha varit blond jämt...  Det är lite långt baktill men jag skall ju klippa mig snart.

Sen kom min man ner för att hämta mig, han hade bilen och hade varit på gymmet med en kompis. Vi gick in på Ritz för vi såg att våra grannar satt där och fikade. Vi bestämde oss då för att äta lunch där och prata lite med dom. Det blev inga kort tagna för vi hade för mycket att prata om...  

Lite Kurt Olsson nostalgi.Kurt Olsson, Kurtan, är en fiktiv figur som spelas av Lasse Brandeby. Rollfiguren Kurt Olsson startade 1979 i lokalradion "Radio sjuhärad" och sen flöt det bara på och han startade "Damorkestern" 1987. Jag har själv sett honom några gånger på Liseberg och även i Slottskogen i Göteborg med damorkestern. Då var det helt nytt och man tyckte det var så kul. Jag har ju bott i Göteborg i två omgångar.

Nån kanske kommer ihåg Gudrun ur "Damorkestern" hon som spelade på triangel...  

Så här ser det ut hos oss nu nere vid ån. Ändå kommer en del änder för att få sig lite frön. Jag brukar ropa på dom på ett visst sätt och med en mjuk röst och till slut är dom inte ett dugg rädda utan kommer flygande så fort jag pratar...  det känns jättekul. Jag har matat änder och även svanar sen jag blev utbränd och det har hjälpt mig att få ro och jag har kommit rätt nära dessa fåglar. En gång fick min man och jag ta upp varsin andunge i famnen och ingen protesterade. I flera år så kom dom upp och gick omkring vid våra fötter när vi matade dom och en del hackade på våra skor.

Nu har jag förstått att detta var rena mindfulnessen för mig för det fungerar så när man har djur att man lever i nuet och glömmer lite sig själv också. Till och med svanarnas ungar kom med sina föräldrar som vi matat och vi fick komma jättenära dom. Det kändes som stor lycka. Jag gick och lärde mig mindfulness för nåt år sedan och det har hjälpt mig mycket. Vi har tagit så många filmer dom sista åren på både änderna och svanarna men jag vet ju inte hur jag får in detta på bloggen och måste hitta nån som kan lära mig det. Att fota gör att man lever i nuet också. Som ni ser så står möblerna kvar nere vid ån och det är en installation för mig...    Jag är ändå inte rädd om dom för dom är så förstörda i stålet och var inte den kvaliten vi trodde när vi köpte dom. 

I går tog jag mig en promenad in till byn. Det blev inte längre för det var bitande kallt trots bara 9 minusgrader. I Norrland kunde det vara 30 grader kallt men man frös inte så mycket som här  nere. Det är nån slags fuktig kyla som biter sig fast. Jag förfrös mina knän som 15 åring så jag tål inte mycket kyla på dom borde ha nåt varmt under. 

Så här fint var det utanför Ritz konditori. Jag var så frusen så jag måste naturligtvis ha mig en kopp kaffe...    

Det har nog aldrig varit så mycket pyntat som i år och man bara insöp känslan och stämningen.   

I det berömda trevåningskakfatet låg nu härliga hallonstjärnor som är nåt slags kaka...  

En jättefin jultårta.          

Ytterligare en att spänna ögonen i och få tandvattnet att rinna...  

Två storlekar av pepparkakor.           

Så här mysigt hade jag det vid cafébordet.

Deras julstjärnor var enormt stora men det syns inte på bilden.

Utanför vår blomsterbutik Akleja stod denna skylt. Dom har nån slags myskväll i kväll och man skall anmäla sig dit om man vill gå.

Vår terapibutik "Knuten" har julförsäljning.

En bild från när jag går över järnvägen och hem igen.

När jag nästan är hemma så träffar jag en granntjej som är ute med sin hund som heter Lukas och är 9 år gammal. Kolla in minen när jag skall fota...  (vad är detta för en knäpp kärring). Han sån fin värmeklädsel eller vad det heter.      

Vi har en katt längre ner på gatan som jag kallar "katten i förnstret" han sitter ofta där och tycks värma sig i solen. Han är en riktig tuffing som går omkring så stolt och fin i kvarteren. Jag älskar att det finns både katter och hundar här för det tillför så mycket. Vet inte vad det är för fel på kameran för jag fick inte nån närbild. Får nog ställa om zoomen. Den här katten har också varit i min blogg förut.   

Ha en jättefin vinterdag...